om det kalla kunde försvinna



det här är  min gitarr. den är svart.
jag älskar att spela några låtar lite då och då.
inte för mycket utan lagom.





i sena nätter efter fester tänker efter vad är sant
klumpig ful o fumlig slog mig matt för att jag inte fatta att

jag aldrig kommer att förstå nånting livet bara blir det
skrämde andan ur mig sen gömde jag mig i ytterfil


Aldrig rätt tid. Aldrig rätt plats.
Det kommer aldrig finnas nåt som heter rätt tid rätt plats
Jag ser tillbaks på mörka moln som heter ånger sorg o skam
Dom kanske krossar mig en dag men till dess var det jag som vann


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0