t som i tomhet.


just nu vill jag bara dö.
eller nej, hellst skulle jag bara vilja krypa upp
bredvid dig och känna den där känslan
av att jag kan betyda något. det är iaf det jag tror.
jag vill ligga där och bara finnas, se när du sover
och ser så där oskyldig ut som man bara gör när man sover
i en trygg famn. det kommer aldrig bli så igen, hur mycket man en själv vill.
tomheten sprider sig när du inte är nära.
jag får inte känna så, jag förtjänar det inte.
jag förtjänar inget.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0